Limitless

Bradley Cooper, Robert De Niro
Regi: Neil Burger

Den här filmen vill vara smart, snygg och cool. Den vill det så otroligt mycket att den tar i så den kräks. Den missar därmed att för att uppfattas som åtminstonde smart och cool, måste man också vara subtil och måttlig.

Eddie Morra är killen som inte kommit igång med livet ännu, han bok är fortfarande oskriven, han har inga pengar och tjejen drar för att hon inte ser någon ändring i sikte. Han ser ut som en luffare och känner att hans potensial inte kommer till sin rätta och att livet rinner iväg. När han får tillfället att testa en ännu hemlig drog som kan ändra på allt detta tar han det. Plötsligt blir han super fokuserad, städar lägenheten, skriver klart sin bok, börjar träna, gå på konstmuseeum, lära sig nya språk (just det: flera olika) på en helg. Men drogens effekt varar inte för alltid och snart börjar dess bieffekter göra sig hörda. Jakten på nästa fix börjar.

Filmen följer den typiska framgångsagans raketfart till toppen i form av collagebilder på exklusiva fester i Europa, inköp av dyra kläder och romantiska middagar med exet (som självklart kommer tillbaka nu när han kan beställa mat på orginalspråk, vilken restaurang de än går till).

Jag blir snabbt less och ointresserad. Det hjälper inte att Bradley Cooper är en ganska platt och okarismatisk snubbe. Och för guds skull låt honom inte göra fler berättarröster, för det har han ingen röst för.

/Eva

Kommentarer
Postat av: Rebecca

Kikar in ^^

2011-05-06 @ 19:11:23
URL: http://rebeckhaam.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0