Harvey

Vi har besök från Music Doc Festival som ska berätta om hur du bäst spenderar torsdag den andra till söndag den femte april med att se dokumentär musikfilm.

Den här veckan är det dessutom premiär på brittiska diskbänksrealistiska Boy A , svenska familjerullen Kenny Begins och nåt som jag trodde var en ny Beethoven, Marley & jag, men det är det inte.

Vi recenserar nya DVD-släpp också, som Death Race, Vicky Cristina Barcelona, Sex Drive, Nothing Is Private och Somer's Town.

Lyssna fredag eller söndag kl 13.00. Väl mött!

Länk till Music Doc Festival

Regi Fernando Meirelles (Brasilien, Guds stad, The Constant Gardener)

Efter en roman av José Saramago (Portugal, Nobelpris 1998)

---

Detta är en film jag aldrig hade hört talas om (åtminstone så vitt jag minns) när jag fick dvd:n i handen. Då kan man ju se det som att jag fick chansen att se den utan några förutfattade meningar, klarsynt, med öppna sinnen, om ni ursäktar vitserna. Men så var det såklart inte riktigt. Jag började med att inspektera omslaget och fundera på varför jag inte hade hört talas om den. Det verkar inte som att den gått upp på bio i sverige, och det finns inga betyg eller citat, inte ens från utländsk press. Det verkar såklart illavarslande, och det är trots att filmen har kända och skickliga skådespelare som Julianne Moore, Gael Garcia Bernal, Mark Ruffalo och Danny Glover, och är regisserad av brasilianske Fernando Meirelles som gjorde Guds stad (och The Constant Gardener). Det finns en liten parentes av lagerkransar på baksidan som förklarar att filmen var ”öppningsfilm vid filmfestivalen i Cannes” förra året, men att den varit öppningsfilm betyder ju inte att den vunnit några priser, eller ens varit med i tävlan, och det ryktas att det har hänt förut att öppningsfilmer på filmfestivaler har varit riktiga kalkoner. Man kan också läsa att filmen bygger på en roman av den portugisiske nobelpristagaren José Saramago, och att den klassificeras som Thriller.

Hur som helst så kan man alltså lugnt säga att jag började titta på filmen med en rätt skeptisk inställning, och leta efter fel.

Och det finns en hel del fel att hitta. Till att börja med så bygger alltså filmen på en roman, och jag har inte läst den, men det verkar vara något av en allegorisk idéroman. Handlingen går ut på att det bryter ut en plötslig och oförklarlig epidemi av mycket smittsam blindhet. När myndigheterna kommer underfund med vad som är på gång så sätter dom alla drabbade i karantän i ett gammalt slitet mentalsjukhus, med beväpnade vakter och inte mycket till kontakt med omvärlden. Med bland dom allra första offren som förs till karantänen är en ögonläkare (Ruffalo), och hans fru (Moore), som av någon anledning inte blir smittad, men låtsas ha blivit det för att slippa skiljas från sin man. Hon håller det sedan som en hemlighet att hon kan se, och hjälper bara sin man och de andra i deras avdelning i tysthet.

När dom kommer till ’hemmet’ så får dom intagna ett meddelande om att varje avdelning ska välja en representant, eller en sorts ledare. På första avdelningen så blir det ögonläkaren som får leda och ordna fördelningen av mat, och samarbetet med de andra avdelningarna. Men på en annan avdelning så utropar sig en ung och karismatisk och ganska obalanserad man (spelad av Gael Garcia Bernal) till kung, och börjar sen driva en slags terrorregim som går ut över de andra avdelningarna. Så blir berättelsen till en studie i hur ett isolerat och utsatt samhälle kan utvecklas (i Flugornas herre-stil). Det handlar också om hur fort människor som ses som ett hot förlorar all värdighet och alla mänskliga rättigheter i omvärldens ögon, och vad som händer med domhär utsatta människorna när det sker.

Så Blindness är alltså en film baserad väldigt mycket på en idé eller ett koncept, och med såna filmer kan det ju bli så att annat, som karaktärerna och dialogen blir lidande. Det händer här, speciellt i början av filmen så känns det hela ganska stolpigt och konstlat. Jag kan tänka mig att boken fungerar just som en allegori och innehåller endel små filosofiska resonemang och utvikningar, men när det blir film av det så blir man kanske mer känslig för att dethela ska kännas trovärdigt, och det gör det ändå inte riktigt. Dessutom så känns domhär idéerna eller temana som det handlar om på vissa ställen ganska platta och klicheartade.

Sen så har filmen en liten identiteskris i dethär att det ska vara uppbyggt som en thriller, fast det nog egentligen är mer misär än spänning i handlingen. Men jag dras ändå med efterhand, och blir ganska rörd och medryckt mot slutet. Skådespelarna gör sitt bästa, det är blekt och snyggt filmat, och har en sorts ohollywoodsk råhet som gör att det inte blir en dussin-skräpthriller. Fast ett misslyckande är det nog ändå. En berättarröst kommer in ganska omotiverat på ett par ställen, och visar att regissören nog tycker mycket om boken som filmen bygger på, men kanske inte hade en tillräckligt tydlig tanke om varför och hur han skulle göra film av den.

/Valter

 

Det här är en rysare, en brittisk sådan, men i klassisk amerikansk drapering.

Steve tar med sin tjej Jenny till ett område med en sjö som han har varit vid tidigare tillsammans med kompisar. Det ligger ganska nära ett samhälle men här vid sjön är det öde. Trodde han ja, för här härjar numer ett ungdomsgäng, som spelar hög musik, är uppkäftiga och dessutom otrevliga utan pardon. Inte ens initialt försöker någon vara lite tillmötesgående. Och det är bara början såklart.

Det är gänget som är ondskan i den här skräckisen och känslan av att inte kunna fly ifrån dem blir intensivare för varje vidrigt tilltag de gör. Bara som exempel den passiva handlingen tjejen i gänget gör - att dokumentera allt våld och all tortyr med en mobiltelefonkamera utan att reflektera över vad hon gör och varför – visar på väldigt dyster människosyn hos skaparna av historien. Jag börjar undra en bit in i filmen om de verkligen vill förmedla det här till sina medmänniskor och i så fall varför? Efter en knapp timme tänker jag att nu, nu kanske det blir så där galet tokigt att det är värt att se klart den. Så där att alla blir zombies och blir helt ostoppbara i sin riktning mot att lösa sin uppgift. Och då är det mycket sällan, om någonsin jag slutar se en film mitt i med vilje.

Värt att nämna är att nemesis, gängledaren Brett, spelas av This Is England-kända Jack O’Connell, och han gör det väldigt bra. Överlag är det inte alls skådespelarinsatserna som stör mig, egentligen bara handlingen och lite, lite valet av inspelningsplats, för det känns faktiskt som en ganska sunkig sjö Steve har tagit med sin älskade Jenny till. Jag såg klart Eden Lake men tänker inte rekommendera den. En kanin räcker den till. Och trots det vill jag upplysa om att den fått rätt bra recensioner i flera stora svenska tidningar. Och man ska inte ångra att man sett en dålig film, för det gör att man vet att uppskatta en riktigt bra film ännu mer. Jag ser gärna dålig film igen.

/Anders

I Harvey den 20 mars delade vi ut kaniner så här:

Biopremiärer

I skuggan av värmen - fyra kaniner

Gran Torino - fyra kaniner


DVD-premiärer

Elegy - tre kaniner

Blindness - två kaniner

Eden Lake- en kanin


Harvey sänds på fredagar kl 13.00 och går i repris på söndagar kl 13.00.

I Harvey kl 13.00 på fredag och söndag recenserar vi svenska debuten I skuggan av värmen och Clint Eastwoods nya, Gran Torino.

Nya DVD:er vi har sett den här veckan är Elegy, Blindness och rysaren Eden Lake.

Harvey hör du på Göteborgs studentradio 103,1 MHz. Eller på www.k103.se. Glöm inte reprisen på söndag kl 13.00.

Vi har sett serietidningsfilmen Watchmen och första delen om Che Guevaras liv, Che - Argentinaren. Dessutom har det släppts väldigt mycket på DVD den här veckan, varav vi recenserar en handfull, bland annat Rallybrudar, Baby Mama, The Wackness, Pineapple Express och Traitor.
Överlag tycker vi att det är mycket bra film vi har sett för din räkning och tycker det är ett gott skäl för att du ska sätta dig i bilen och ratta in 103,1 MHz på väg till norrland på fredag eftermiddag.

Harvey. 13:00 på Göteborgts studentradio 103,1 MHz. Eller på www.k103.se. Glöm inte reprisen kl 13.00 på söndag.

År 1971 ägde ett spektakulärt bankrån rum på Baker Street i London. Vad som egentligen skedde mörklades av dåtidens politiker, men nu får vi följa alla sidor av historien i detta verklighetsbaserade drama. I Bank Job ser vi Jason Statham spela en halvskum bilhandlare som blir indragen i en kupp som visar sig vara mycket mer värd än vad de först tänkt sig. Missta inte denna fascinerande historia för att bara vara en actionfilm i mängden. Visst får vi följa både förberedelser och polisjakt, men det är berättelsen om ett av det största bankrån i Englands historia som är behållningen. De sköna 70-talsmiljöerna är ett annat plus.

Bank Job finns på DVD och jag tycker definitivt att du borde kolla up den.
/Kennet

Det delades ut kaniner som aldrig förr i Harvey den 6 mars, bland annat en fullpottare. Så här fördelade de sig:

Biopremiärer

Jag har älskat dig så länge - fyra kaniner
Fransk film om svårigheten med att komma ut i verkligheten när man suttit fängslad.

Taken- två kaniner
Liam Neeson i löjligt förenklad och övertydlig action.

Slumdog Millionaire - fyra kaniner
En chai-walla - han som serverar te - svarar rätt på allt i Vem vill bli miljonär.

Bläckhjärta - tre kaniner
Intrigen bygger delvis på att man blir inläst i en annan värld.


DVD-premiärer
Ben X - fyra kaniner
Belgiens oscarsbidrag 2008.

Låt den rätte komma in - fem kaniner
Vampyrbett i ett blått och kallt Sverige.


Harvey sänds på fredagar kl 13.00 och går i repris på söndagar kl 13.00.

Många biopremiärer denna vecka. Vi har sett Jag har älskat dig så länge, Taken, Bläckhjärta och Oscarsfavoriten Slumdog Millionare. Vi kollar upp hur hundar har porträtterats på film genom tiderna. På dvd släpps nu Ben X och Låt den rätte komma in. Mycket kvalitet denna fredag.

Harvey. 13:00 på Göteborgts studentradio 103,1 MHz. Eller på http://www.k103.se/. Glöm inte reprisen kl 13.00 på söndag.

Ben Stiller spelar huvudrollen och har själv skrivit och regisserat denna krigsfilmsparodi. I centrum står ett omaka gäng skådisar som av misstag hamnar i ett riktigt krig medans de tror att de spelar in en film med dolda kameror i Vietnams djungel. Nivån på skämten är något ojämn, men levereras så hastigt att man snabbt glömmer av de lägre varianterna. Utmärkande är istället det ovanligt gedigna skådespeleriet. Robert Downey Jr blev till och med Oscarsnominerad för sin insats.

Tropic Thunder finns på DVD och jag tycker du borde kolla upp den.
/Kennet