Till det som är vackert

Svensk film, regisserad av Lisa Langseth, vilket är hennes debut. Nykomlingen Alicia Vikander som porträtterar huvudrollskaraktären Katarina, är i bild i stort sett hela filmen igenom.

Hon presenteras som en ganska vilsen och inåtvänd 20 årig tjej, med trasslig bakgrund som längtar efter någon form av mening med livet utan att riktigt veta vart hon skall söka den. Hon vill absolut inte bli som sin nersupna, mållösa mamma men heller inte som sin chips och tv-spels beroende pojkvän.

Av en slump får hon jobb som receptionist på göteborgs konserthus, och efter det kan Katarina varken hålla sig borta från musiken, konserthuset eller den charmige, förföriske dirigenten , spelad av Samuel Fröler, som leker med hennes känslor för lite tillfällig tillfredstllelese. något han senare får ångra.

Svart drama om att finna det vackra i livet och vägra ge upp.

Den klassiska musiken är en stor och kraftfull del av filmen o blir på nåt märkligt sett extra mäktig i kombination med Katarinas otroliga kärlek för den i denna nutidsrealism.  

Katarinas liv berör en in på bara märgen och när jag gick ur biosalongen var jag helt hänförd. Jag har tamejfan till o med suttit hemma o pluggat till klassisk musik nu, så visst har den inneburit intryck o påverkan.

/Amanda ML


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0