Harvey

Det är inte alltid en bra idé med många kända skådespelare i en film. Det ökar självklart intresset för filmen. Fler dragplåster som drar besökare till biograferna. Men de stora stjärnorna måste få plats i historien, inte överspegla varandra och dessutom ha ett syfte med sin närvaro. Inte bara just locka tittaren. I The men who stare at goats får vi se många bra rollbesättningar och skådespelarprestationer. Man har en bra historia i grunden som är upplagd för att roa och fashinera. Inte minst med tanke på att det faktiskt finns en verklighetsförankring i historien. Amerikanska militärens försök att utbilda tankeläsande och tankestyrande krigare är som upplagt för en rolig filmatisering.

I filmen får vi se bitar av den här händelsen återberättas. Många roliga och fashinerade händelser som vävts ihop till en film. Filmen vilar tungt på skådespelarnas gestaltning av sina karaktärer och absurditeten i stundens händelser. Det är ofta roligt och välspelat. Den övergripande historien har dock blivit lidande, lämnats ganska ihålig och handlingsfattig. Man bryr sig inte så mycket om vad de olika scenerna ska leda fram till utan funderar mest på vad nästa roliga eller galna inslag ska vara. Det saknas ett drivande manus och ett mål att sikta på så filmen hade fått en sammanhållning och drivkraft för tittaren att följa. Nu blir det mer en stonerfilm med många lustiga inslag.

/Eva