Harvey

Det här är Pedro Almodovars 17:e långfilm och jag kan inte låta bli att låta min recension färgas av min förkärlek för denne spanske regissör, manusförfattare och ibland även producent och hans tidigare verk.

Som vanligt avslöjar titeln mycket av den symboliska handlingen. Det här är en film om en rad olika människor som på olika sätt försöker omfamna varandra men där omfamningarna av olika anledningar misslyckas och brister. Det tar lite tid innan man får grepp om handlingen eftersom den visar sig bottna i många skilda incidenter som i sin tur bygger på många olika levnadsöden.

Almodovar censurerar i vanlig ordning mycket lite av den rådande kontexten och han är inte rädd för att experimentera med starka element såsom passion, svartsjuka och skuld och han förenar dem snyggt med konkreta, dramatiska intriger, även om storyn i sig är ganska banal. Jag satt faktiskt och funderade på, medans jag såg filmen, hur jag hade uppfattat den om historien istället hade utspelat sig i Amerika med klassiska hollywoodskådisar. Troligtvis hade helhetskänslan i så fall blivit annorlunda men på nåt underligt sätt behärskar Almodovar ändå konsten att använda sig av dessa typiska, konventionell, på snudd till lite patetiska teman, utan att det överhuvudtaget resulterar i triviala, förutsägbara klichéer. han besitter någon slags unik förmåga att lyckas presentera en genuin ärlighet i sina karaktärer och deras stundtals riktigt underhållande dialoger vilket alltid räddar hela konceptet. han engagerar och bibehåller en suggestiv spänning filmen igenom som gör att man, trots en hel del sega partier ändå sitter som fastnaglad framför tv:n.

Filmen speglar i stora drag tankar om försoning och om vikten att fullborda det en gång påbörjade.

Det finns en del lite väl överdrivna, nästintill såpaliknande inslag i filmen som gör att den inte når hela vägen och jag var väldigt ambivalent inför mitt slutgiltiga betygsättande. Kunde inte riktigt avgöra om jag faktiskt älskade den eller om jag bara ville älska den?! I stora drag måste jag ändå tillstå att den levde upp till mina förväntningar.

/Amanda