The Next three days

Som många Harvey lyssnare och kanske framförallt ni i redaktionen lärt er om min filmsmak vid det här laget så handlar film för mig om sann närvaro, uppriktigt engagemang och att man tillåts tro på det man ser. Det behöver inte nödvändigtvis vara realistiskt i dess bokstavliga bemärkelse även om jag nog skulle vilja påstå att the next three days, förutom de nyss nämda kriterierna även på denna punkt lever upp till.

Russel Crowe spelar huvudpersonen John Brennan som oreflekterat är tillfreds med sitt stillsamma, borgerliga familjeliv tillsammans med sin fru och sin son Luke. Men plötsligt en dag stormar polisen in och det mest otänkbara sker; frun Lara blir gripen, arresterad och efter en smärtsam rättslig process slutligen dömd för mord på en arbetskollega, eller rättare sagt hennes kvinnliga chef med oundvikligt bevismaterial. Något John både vägrar tro på och acceptera. När det går upp för honom att hon kommer sitta fängslad på livstid och gå miste om hela deras sons uppväxt blir han obotligt beslutsam om att vägra acceptera detta och börjar smida planer på att försöka hjälpa henne att fly.

En plan som för en gång skulle i amerikansk film framställs lika omöjligt svår som den ju borde vara. Men vad gör man inte för den man älskar? Den frågan utgör lite den röda tråden genom hela filmen och uppenbarligen kan man, liksom John, hur snäll och laglydig man tidigare varit, bli beredd att offra precis allting, även sitt eget liv för illusionen om att få bli lyckliga tillsammans igen.

För en gång skull slungas vi inte direkt in i själva uppgörelsen utan vi får möjlighet att följa Johns ambivalens genom alla förberedelser inför den slutgiltiga dagen då allt måste vara genomtänkt och utstuderat in i minsta detalj. Det börjar med att han stämmer träff med en frisläppt gammal brottslig förbrytare som lyckats smita ifrån fängelset 7 gånger. Denne man ger honom alla tänkbara tips och ledtrådar som krävs för att lyckas men nu återstår att själv och i stor hemlighet lyckas samla ihop dessa verktyg och lägga bitarna på rättplats.

Förarbetet innebär alltifrån att skaffa vapen, nycklar och falska id handlingar men även pengar och biljetter ut ur landet för att efteråt kunna fly utan att bli gripna. Ingenting får gå snett och även om John utsätter sig själv för stor fara redan i de första momenten så tappar han aldrig tron på det tillsynes omöjliga.

Vi åskådare tappar tron hela tiden men blir på något märkligt sätt lika medryckta i hans oövervinneliga ambition om att verkligen genomdriva det hela. Och när han väl tagit första steget går det inte längre att backa och dra sig ur.

Den sista halvan av filmen sitter man på helspänn i stort sett hela filmen i något som skulle kunna vara vilken klassisk katt och råtta jakt som helst men som iaf för mig blir så oerhört mycket mer emotionellt engagerande just för att vi lärt känna karaktärerna och vet vad som står på spel, allra mest för deras lille son Luke som vid ett eventuellt misslyckande ju riskerar att förlora båda sina föräldrar bakom lås och bom.

En intressant idé som regissören Liam Neeson lyckas leda genom välgenomtänkt rekvisita , välgjord dialog, välspelat skådespeleri, gripande kärleksrealsim och framförallt med en mycket hög och autentisk spänningsfrekvens som troligtvis kommer locka en stor biopublik.

/Amanda ML

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0